Fallet handlar om de fem svenska ljudboksföretag, som redan första dagen som Ipred-lagen började att gälla, begärde ut uppgifter om ett IP-nummer kopplat till en server.

Men bevisningen räcker inte menar Ephones vd Bo Wigstrand och hans advokat Peter Helle. Därmed kommer också ärendet att blir föremål för förhandling i tingsrätten och det första fall som rättsligt prövas enligt den nya Ipred-lagen.
- Det beror lite på vilken typ av samhälle vi vill leva i, det man ser efter Ipred-lagens ikraftträdande är att man har börjat surfa anonymt på Internet och det betyder att man inte kan spåra heller vem som är ute och gör olika saker på nätet, säger Wigstrand.
- Då kan inte ens polis och åklagare spåra grova brott som hot, bedrägerier och barnpornografi.

Följer domstolsbeslut

Wigstrand lovar att följa ett eventuellt domstolsbeslut och då lämna ut den efterfrågade informationen. Samtidigt påpekar han att förhandlingar fortfarande pågår och att de inte vill lämna ut informationen av rent principiella skäl.
- Det här är det första fallet. Det är viktigt att man bestämmer vilken bevisnivå som man ska sätta för att lämna ut uppgifterna.
Tanken med Ipred-lagen har Bo Wigstrand däremot inga större invändningar mot - problemet är resultatet.
- Syftet har varit gott, men man har inte tänkt igenom effekterna av den.

"Helt orimligt"

Samtidigt uppger också bredbandsleverantören AllTeles vd Ola Norberg att de, i likhet med branschkollegan Bahnhof, inte kommer att lämna ut kunduppgifter.
- Vi finner det helt orimligt att spara och lämna ut kunduppgifter
som vi enligt gällande branschlagstiftning är skyldiga att löpande radera, säger han till beQuoted.