Kvinnorna menar att de missgynnats i antagningen just på grund av att de är kvinnor. De få platserna som fanns för sökanden med betyg från folkhögskolan delades ut med lottning i ett datorsystem. Eftersom SLU vill ha in fler män på utbildningen användes så kallad viktad lottning, där männen fick flera gånger högre chanser. Resultatet blev att alla platserna gick till män, och så även de översta platserna på reservlistan. I praktiken hade alltså ingen av kvinnorna kunnat komma in. Nu kräver de 100 000 var i skadestånd.

Staten: Inte diskriminering.

Men från statens sida menar man att inga fel begåtts.

- I första hand anser vi att det inte skett någon diskriminering, men om tingsrätten skulle bedöma att det har det så menar vi att den i så fall är berättigad för att öka jämställdheten på utbildningen, säger Karin Annikas Persson, som företräder staten och SLU i rättegången.