Smågrisarna är bara tre dagar gamla när de tvingas genomlida den smärtsamma behandlingen. Kultingarna måste kastreras och det sker utan bedövning. På så gott som alla grisgårdar i Sverige, ekologiska som konventionella går det till på samma sätt. Och det är inte tillåtet för grisuppfödaren själv att ge bedövning. För det krävs en veterinär.
- En veterinär tar en 1000-1500 kronor i timmen och just nu är inte grispriserna så lysande och ekonomin går back, säger Gun Ekman, grisuppfödare.

Galtlukt


Anledningen till den systematiska kastreringen är något som kallas för galtlukt. Om galtlukten hamnar på grisköttet upplevs det av vissa som väldigt negativt. Och köttbranschen menar att ett enstaka fall av kött med galtsmak skulle vara förödande för den svenska köttmarknaden. Men chansen för att galtlukten ska hamna på köttet är väldigt liten. Det är bara en viss procent av alla grisar som har en tendens att överföra lukten och smaken till köttet.
- Skulle vi inte kastrera skulle vi få lov att genomföra tester på slakterier och den procenten grisar som har den här benägenheten skulle vara tvungna att kasseras, säger Gun Ekman, grisuppfödare.

Utredning


På regeringens uppdrag utreder Jordbruksverket frågan om griskastrering. Forskning pågår också kring att ta fram mindre plågsamma metoder.
- Det finns en metod där man kan vaccinera och det innebär att man fördröjer könsmognaden, säger Kerstin Lundström, professor i köttvetenskap.

Upphör tidigast 2012


Tidigast 2012 tror Jordbruksverket att kastrering utan bedövning kan upphöra i Sverige.
- Diskussionen har pågått väldigt länge och det är en viktig djurskyddsfråga. Det är inte okej att hålla på med det här längre, säger Tina Ehn, miljöpartist i miljö och jordbruksutskottet.
- Jag skulle gärna slippa. Man funderar ju på hur illa man gör dem, säger Gun Ekman, grisuppfödare.