- Det är ju många som jobbar här som kommit direkt från skolan och hit och kanske inte har någon utbildning. Det sista jag vill göra är ju att sälja huset och flytta, säger Urban Ersson som arbetat på Norrsundet sedan 1985, till Kalla Fakta.

Läggs ner trots att det går med vinst

På tre år har åtta svenska pappersbruk stängts och fler än 2 000 jobb försvunnit.
Men när Kalla Fakta försökte förstå varför ett bruk som beräknas gå 200 miljoner kronor i vinst i år läggs ner, hamnade vi i Brasilien, på Stora Ensos flaggskepp Veracel. Ett bygge som Nordiska Investeringsbanken, ett statligt låneinstitut som ska ge lån som gagnar nordiska intressen, har lånat ut mer än en halv miljard kronor till.

Eukalyptus växer fortare

Eukalyptusträden avverkas redan när de är sju år gamla. Det kan jämföras med skogen i Sverige som måste växa i 60-70 år. Om några år kommer produktionen på Veracel motsvara tio Norrsundet.

Besvikna invånare

Men när Kalla Fakta tar sig runt i samhällena kring Veracel är folk besvikna. Fattiga människor hade hoppats på arbetstillfällen när de hörde talas om jätteinvesteringen. Men jobben gick inte till dem, utan i första hand till folk med utbildning från andra delar av landet.
- Till vilken grad kommer eukalyptusen oss till del? Jag tycker inte det gett någonting, säger Sebastiana, lärare i en skola för vuxna till Kalla Fakta.
Villkoret för att få bygga fabriken var att bolaget ställde upp med sociala investeringar som att dra avlopp och installera badrum i byarna runt fabriken. Men Melquíades Spínola, som har en bakgrund, som politisk tjänsteman inom president Lulas parti och nu är aktiv i miljöorganisationen CEPEDES, tror allt mindre på att företaget ger något gott till Brasilien.
- Generellt sett har arbetet gjorts på ett felaktigt och oansvarigt sätt, säger Spínola.
I en by nära fabriken har invånarna svårt att hitta ved att laga sin mat över sedan Veracel slog sig ner. En kvinna fördes till polisstationen med sina barnbarn av Veracels beväpnade vakter.

Skövlar regnsskog

Sedan 2005 har Veracel fått två miljonböter från de brasilianska miljömyndigheterna, en för att ha släppt ut bekämpningsmedel i ett naturreservatet och en annan för att ha huggit ner 1 200 hektar regnskog.
- Ja, det har funnits ett sånt fall som myndigheterna inte vill driva vidare för att de har uppenbarligen kommit till konklusionen att det här inte var rätt, säger Nils Grafström, ansvarig för Stora Enso i Latinamerika.
När vi sedan kontrollerar med de brasilianska myndigheterna visar det sig att fallet alls inte är nedlagt men att Veracel överklagat.
- Jag har inte sagt att det varit nedlagt, det har inte hänt något mer i det, säger han.

Varför odlar ni på regnskogsmark då?
- Ja, all mark här har ju en gång varit regnskog, uppger Grafström.

Bekämpningsmedel

I eukalyptusplantagerna används stora mängder bekämpningsmedel, närmare bestämt 194 ton av olika bekämpningsmedel om året. Det är 40 gånger mer än hela det svenska skogsbruket. Under träden finns ingen växtlighet. Lokalbefolkningen kallar plantagerna för den gröna öknen.

Kalla Fakta i TV4 klockan 19.20