En friskola har, till skillnad från en kommunal skola, laglig rätt att vägra ta emot en elev som kan innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Barn som sitter i rullstol eller har svår dyslexi kan alltså få nej när de söker till en friskola.
- Det är en frustration att bli nekad plats och man känner sig kränkt som förälder – både för egen del men även för barnets, säger Agneta Mbuyamba, vid Riksförbundet Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.

Stora vinster

Friskolorna motiverar ofta sitt nej med att handikappanpassning blir för dyr och att extrabidragen från kommunen inte täcker alla kostnader. Men faktum är att många friskoleföretag i dag har pengar över. Friskolornas vinter har ökat rejält de senaste åren och de 30 friskoleföretag som gick bäst det förra året gjorde i snitt en vinst på nästan 10 miljoner, visar TV4Nyheternas sammanställning.

"Enorma merkostnader"

Utbildningsminister Jan Björklund vill ha samma regler för friskolor som för kommunala skolor och han säger till TV4Nyheterna att handikappade elever måste få större möjligheter att söka till en friskola. Men han är inte beredd att helt ta bort friskolornas rätt att vägra ta emot en resurskrävande elev:
- Jag tror att den nya skollagen ska gå de funktionshindrades krav till mötes, men kanske inte hela vägen, säger Jan Björklund.
Varför inte hela vägen?
- Ibland kan det innebära enorma merkostnader att handikappanpassa, säger Jan Björklund.